Stanna upp på gågatan och blicka upp mot det stiliga, funktionalistiska huset vars fasad är klädd i mosaik och kakel. När huset var nybyggt fanns här en spännande arkad i bottenplan, tänkt som väderskydd för stadens flanörer. Den nya tiden var här!

Volito Fastigheter äger flera av Malmös mest välkända byggnader. Vi har låtit Madeleine Nobis, arkitekt och hållbarhetsstrateg på Liljewall arkitektbyrå, berätta om fyra av husens tidstypiska arkitektur. Det här är berättelsen om Laxen 23 på Södra Förstadsgatan.

Den brunsvarta mosaiken som pryder fasaden bryts endast av byggnadens fönsterband och av bröstningar med stående glaserad klinker i beige. Vi befinner oss i slutet av gågatan där ett antal ståtliga plantaner har planterats. Bakom träden reser sig en byggnad som har ett helt annat utseende i gatuplan idag än när det byggdes. Madeleine Nobis pekar på ritningarna över originalbyggnaden och berättar.

– Här var det en arkad i bottenplan, säger hon. Hela huset stod, så att säga, på ben eller pelare. Om man försöker föreställa sig det inser man vilket fräckt och modernt hus det var när det uppfördes 1961.

Som arkitekt och hållbarhetsstrateg har Madeleine Nobis tjugo års erfarenhet och specialkunskaper inom hållbar samhällsutveckling. Hon har utvecklat en djup förståelse för kvalitativa livsmiljöer och arkitektur som håller över tid.

– Huset var inte ensamt på gatan om att ha en arkad i bottenplan, säger Madeleine Nobis. Kikar man på fasaderna längs med gågatan, i riktning mot Victoriateatern, ser man att flera av dem har synliga pelare. Detta är ett av flera exempel på hur byggnadernas utseende moderniserades under den här perioden. Den nya tiden var här och man såg byggnaden som en maskin. Den skulle vara till nytta för dem som bodde och arbetade i den.

Att klä fasaden i mosaik och kakel förekom relativt ofta, dels för att man tyckte det var snyggt, dels för att det var praktiskt.

– Idag är den här fasaden renoverad med mosaik som lagts med hela ark på fasaden, säger Madeleine Nobis. Men under 60-talet lade man mosaiken i bruk, vilket var ett hantverk i sig. Förutom att mosaiken blev väldigt snygg och många gånger iögonfallande, var den enkel och praktisk att hålla efter.

– Huset berättar om en tid i stor förändring, vi befinner oss i en brytpunkt, säger Madeleine Nobis. Det är fortfarande en tid då mycket byggdes med hantverksmässiga metoder, men det industriella byggandet har börjat smyga sig in alltmer. Om bara några år, i mitten på 60-talet, rivstartar miljonprogrammet. Då finns inte längre tid eller ekonomi för samma typ av hantverksbyggande. Då blir de här genomarbetade och nätta fasaderna, med fina plåtdetaljer och fönster som ritats så att de ligger i liv med fasaden, alltmer sällsynta.